Utegångsförbud

Min son har utegångsförbud och jag tror att han är stolt över det. När jag åkte iväg till Köpenhamn berättade jag för min svärmor att mina underbara tonåringar minsann sköter sig själva. De kommer hem i tid och vet vad som gäller. 

Nu vet jag bättre. Inte vet jag vad som for i Rasmus, men tydligen trodde han att han var ensam hemma hela helgen, utan någon att rapportera till. Fredag natt klockan 12 får Filippa tag på honom hos en kompis och han meddelar att han sover borta. Att jag har sagt att han alltid måste fråga i förväg om han ska sova borta, var helt bortblåst.

Nästa gång han dök upp var klockan 1 natten efter. Då hade han i och för sig ringt hem under dagen och meddelat att han skulle komma hem klockan åtta. Min stackars svärmor var naturligtvis orolig och redo att ringa polisen.

Nu är det utegångsförbud resten av terminen och han verkar inte särskilt ledsen för det. Snarare stolt, som sagt. Får se hur länge det håller i sig.