Tuesday, January 31, 2012

Mycket väl godkända

Nu har jag testat mina nya skor på löpbandet, på PowerStep och på Shape och jag kan bara konstatera att det är en skam att jag inte har köpt några tidigare. De är lätta, smidiga och jag kan känna hur musklerna i mina fötter får arbeta. 

Jag vågar nästan sätta pengar på att alla kommer att träna barfota eller näst intill barfota om tio år.

Brandlukt

En stickig lukt av brandrök söker sig in i vårt sovrum precis lagom till att vi ska gå och lägga oss. I vårt hus från 1883 finns av någon anledning inte några kakelugnar eller öppna spisar, varför lukten av eld inte är något vi möts av varje dag.

Från trapphuset hör vi röster och eftersom jag misstänker att det pratas brandrök, trär jag på mig morgonrocken och tittar ut. Tre av våra grannar har mötts i trappen för att diskutera den främmande lukten. En av dem har till och med varit högst upp och ringt på hos den enda lägenheten med kamin.

Vi konstaterar att lukten troligen kommer från någon öppen spis i ett av grannhusen och jag drar mig tillbaka in i lägenheten. Väl i säng pratar vi om vad vi skulle försöka få med oss om det börjar brinna. Snabbt konstaterar vi att det inte är mycket vi absolut måste ha med oss.

Innan sömnen tränger sig på gör jag en lista i huvudet på vad jag ska ta med mig:
1. Senaste årets kvitton från boxen i hallen
2. Mina finaste smycken
3. Datorn i köket med alla bilder

Sen somnar jag eller om jag bara konstaterar att det får räcka så.

Tuesday, January 24, 2012

Five Fingers

I höstas läste jag på inrådan av min man boken Born to run. Boken handlar om barfotalöpning och trots att jag inte är en person som springer blev jag riktigt fångad. Många månader senare har jag införskaffat det så paradoxala som ett par barfotaskor, ett par så kallade Five Fingers.

Efter en liten ofrivillig omväg hittade jag den skoaffär jag var på jakt efter på Piccadilly och där slog jag till. Jag har till och med hunnit med att prova mitt nyförvärv på hotellets gym. Först tänkte jag bara provgå dem lätt på löpbandet, men efter ett tag började jag jogga och sedan hade jag svårt att sluta. Helt allvarligt var det precis så. Eftersom jag har lärt mig att man ska ta det försiktigt i början med sina otränade fötter tvingade jag mig att sluta springa efter drygt tio minuter.

I morgon bitti är det dags igen och det ska bli spännande att se om min lilla löptur bara var nyhetens behag eller om det här kan bli något för mig.

Monday, January 23, 2012

Minisemester

De senaste fem månaderna har jag gjort cirka åtta resor till London. Ibland har det varit en resa bara över dagen men oftare har jag stannat åtminstone en natt.
Var eviga resa ter sig på samma sätt. Tunnelbana till Oxford Circus och därifrån promenad till kontoret jag besöker alternativt hotellet som befinner sig i samma område. Promenaden mellan kontoret och hotellet tar mindre än tio minuter och det är detta område jag utforskar. Knappt utforskar, ska jag nog lägga till. Det blir sällan tid över till några spännande upptåg.
Nu har det äntligen blivit ändring på den saken. I lördags anlände jag tillsammans med maken och Lilla O hit till London och nu har det utforskats minsann.  Bland godbitarna kan nämnas Marylebone Highstreet, E&O i Notting Hill, Lion King och Upper street i Islington. Dessutom hann vi med en runda på både Harvey Nichols och Harrods.
Till den som ännu inte provat Londons busstrafik kan den varmt rekommenderas. Istället för att lägga nästan fem minuter på att bege sig ner i underjorden, kan man var som helst hitta en lämplig buss. Samma dagkort gäller som i tunnelbanan. Dessutom får man sightseeing på köpet.

Det var med sorg i hjärtat jag i morse lämnade min lilla familj för att bege mig till jobbet när de hade ytterligare en ledig dag i denna metropol.

Thursday, January 19, 2012

Kvitton

I matvaruaffären frågar alltid kassören lite frånvarande om man vill ha kvittot. Det naturliga svaret ska då vara "Nej tack, det kan du slänga", vilket egentligen betyder "Jag är ingen gammal snålkärring som kollar kvittot för att vara säker på att jag har betalat rätt belopp, släng du det".

Själv vill jag alltid ha kvittot för att vara säker på att ha möjlighet att byta dåliga varor. Det händer inte ofta, men om jag kommer hem med en illaluktande vacuumförpackad lammfilé vill jag kunna byta den. Problemet är att jag tror att jag är den ende som tänker så och att kassören anser att jag är en gammal snålkärring.

Varenda gång vill jag därför förklara mig i kassan, varför jag vill ha kvittot. Innan det är försent inser jag att det skulle göra saken ännu värre och jag håller tyst. Istället smusslar jag ner kvittot i matkassen och smyger ut som den snålkärring jag inte är.

Tuesday, January 17, 2012

Klipptid

Till middagen beklagade jag mig över att jag aldrig hinner boka klipptid, vilket jag ser som ett tecken på att jag behöver någon form av personlig assistent. Då säger min svåger som var på tillfälligt besök   "Skrev inte du om det på din blogg för ett tag sen?" "Jo, men det var andra saker som jag skulle göra och det gjorde jag ju sen" svarar jag helt osanningsenligt insåg jag senare.

Den 7 december hade jag på min to do list att boka klipptid. Nu kan jag erkänna att det fortfarande inte har hänt. Min käre frisör börjar nog misstänka att jag har hittat en annan...

Monday, January 16, 2012

Moderna

För femton år sedan var höjden av lycka att bli uppskriven på vip-listan och gå förbi kön på något av Stockholms bättre nattklubbar. Skulle jag vid det tillfället ha fått något så exklusivt som ett vip-kort hade lyckan varit totalt fullkomligt.

I dag är lyckan att komma till Moderna Museet näst sista kvällen för utställningen av Turner, Monet och Twombly, inspektera den enorma kön som ringlar sig genom foajén ändå ut på parkeringen och därefter plocka upp medlemskortet och gå förbi hela kön.

Väl inne fick vi i och för sig stå en stund i kö för att hämta ut en audioguide, men det var det värt. För en gång skull hade vi lämnat Lilla O hemma bara för att verkligen få vältra oss i denna fantastiska utställning som vi redan besökt en gång med en gnällig åttaåring i hasorna.

En timmes konstvandring utan barn men med en audioguide är en kulturboost som kan rekommenderas.

Sunday, January 15, 2012

Carmen

Ibland måste man chansa och våga lita på turen. De gånger chansningar går hem är det oftast desto roligare.

Den 11 januari hade vi sedan länge planerat att gå på ett evenemang på Operan och se Carmen. Efter ett tag insåg jag att detta evenemang krockade med en av mina otaliga resor till London. I stället för att ge bort min biljett till föreställningen väljer jag att åka hem tidigare från London än planerat. Ibland måste man välja livet framför jobbet, så är det bara.

För att göra min onsdag i London åtminstone lite meningsfull kunde jag inte åka tidigare än 14.10-flyget från Heathrow. Det landar 17.40 på Arlanda och om allt går som det ska bör det gå att hinna till Operan 18.30 då evenemanget började. I alla fall innan klockan 19 med andan i halsen.

Behöver jag säga att allt flöt helt perfekt? Planet landade i tid, Arlanda Express gick som det skulle (gör det allt som oftast bör tilläggas) och taxin från Centralen tog fem minuter till Operan. Prick 18.30 klev jag ur bilen på Gustav Adolfs Torg.

Saturday, January 14, 2012

Ny högtidsdag

Den 8 januari skulle min mamma ha fyllt 77 år. I min värld kommer mamma alltid att fylla år den 8 januari, men hon kommer ändå aldrig bli äldre än 76. Dagen efter sin 76:e födelsedag lämnade mamma den synliga delen av världen. I den andra världen, den som också finns men inte syns, bara känns, där kommer hon alltid att finnas.

För att hedra mammas underbara minne har mina systrar och jag utsett helgen närmast den 8 januari till en högtidsdag. Den dagen ska vi och våra familjer till största möjliga mån umgås med varandra. Min mamma var inte så förtjust i ritualer och ceremonier, därför ingår ingenting annat än umgänge, middag och det får bli som det blir.

Vår nya högtidsdag invigdes den 7 november 2011 på Kungstensgatan. Vi var elva personer och vi åt chili till varmrätt och kladdkaka till efterrätt. En middag helt i mammas anda.

Thursday, January 12, 2012

Sammanträffande

Onsdagen den 4 januari landar jag på London City Airport 9.00 på morgonen, helt enligt tidtabellen. Kön genom passkontrollen är kort och väntan på tåget till Bank likaså. Vid Bank byter jag till Central line mot Tottenham Court Road. På tunnelbanan studerar jag länge en kvinna bredvid mig. Hon har långt, blonderat hår som faller i stora lockar ner över axlarna. Hennes kappa ser ut att vara sammansatt av en kostym men är riktig snygg trots sin excentricitet.

Tisdagen den 10 januari är det dags igen. Samma flyg och samma resa in mot London. Den här gången är kön genom passkontrollen betydligt längre men väntan på tåget till Bank kort. Så fort jag kliver på tunnelbanan ser jag henne igen. Kvinnan med de blonda lockarna. Återigen befinner hon sig endast ett par meter i från mig helt ovetande om min förundran.

Hur sannolikt är det att man i London lyckas åka med samma tunnelbana, i samma vagn, i samma del av vagnen två tillfällen med endast några dagar emellan? Tack och lov för excentriska människor som uppmärksammar oss på dessa fantastiska sammanträffanden.

Wednesday, January 11, 2012

Nytt år

Den elfte dagen tar jag mig äntligen samman och skriver ett inlägg. Nu ska det bli nya tag.

Det största som har hänt sedan sist är att Stora Lilla F har flyttat hemifrån. Hon har gjort det successivt i små steg, vilket har medfört att vi har kunnat vänja oss långsamt. Efter tre månader i Laos tog det inte många dagar innan hon nappade på sin farmors erbjudande att få hyra en lägenhet här i stan. Lägenheten är möblerad fullt ut så det var bara att packa en resväska och traska över.

Lite konstigt är det, men mest är det nog konstigt för henne själv. Vi har vant oss vid att hon kommer och går lite när som, men själv har hon alltid haft folk omkring sig. Fördelen är att lägenheten endast ligger femton minuters promenad från vår. Jag hoppas att min stora lilla dotter väljer att komma hem och hälsa på oss betydligt oftare än vad jag gjorde.