President Clinton

Efter att ha strosat runt på The Metropolitan Museum en timme slår vi oss ner i salen med antika statyer för att vila en stund. Jag sitter djupt förskunken i en guidebok över New York City och försöker hitta något extra trevligt ställe att äta lunch på. 

Mannen vid min vänstra sida, som jag knappt har noterat, puttar plötsligt försiktigt på mig och säger med låg röst: "Om du tittar till höger nu kommer du att få se förre President Clinton." Jag tittar omedelbart åt det håll han försynt pekar och ser mycket riktigt ett stort sällskap passera genom den stora salen. "Där är han, med vitt hår och blå kostym", säger den uppmärksamme mannen. Några glimtar får vi av den förre Presidenten innan han försvinner bakom några pelare, tillsammans med sitt stora följe och omgiven av lika många turister försedda med kameror. 

När President Clinton försvunnit fortsätter jag att prata med den trevlige äldre mannen på min vänstra sida. Han är en pensionerad läkare från Cleveland, Ohio, numera bosatt i New York. Han ger mig tips på platser vi bör besöka innan vi flyttar tillbaka till Sverige. Vi diskuterar de kulturella skillnaderna mellan Sverige och USA och vi pratar om hur de mörka vintrarna påverkar oss.

Den största behållningen efter vårt muséebesök den dagen är inte konsten, inte President Clinton utan ett oanspråkslöst samtal med en värdig äldre herre.