Söndag på landet

I helgen hade vi min exmakes nya fru på besök. I vår moderna värld är allt möjligt och för oss är det helt naturligt att min före detta mans nya fru tar med sig sina två små barn och tillbringar en söndag med oss på landet.

Uppgiften för dagen var trädgårdsskötsel. Är det något jag inte kan så är det trädgårdar och är det något nya Fru W kan så är det just det. Som vanligt sken solen i Höl, trots meteorologernas (hur svårt var inte det ordet att stava till?) regnvarningar. Hela dagen stod vi i myllan, ryckte ogräs och grävde bort rötter. Fantastiskt roligt, än så länge i alla fall.

Samtidigt underhöll stora sonen sina tre småsyskon med burken, fotboll, last man standing och andra utelekar. Min ohängde som ger mig så mycket huvudbry glimrar ibland till så att man blir alldeles mållös.

Draken

Ibland händer det att jag tar en tidig morgonpromenad med en nära vän. Nära i dubbelbemärkelse eftersom vi kan få till en gemensam promenad utan större ansträngning.

Vår promenad sträcker sig runt Kungsholmens tungspets med Fridhemsgatan som tvärstråk. Just på Fridhemsgatan passerar vi baksidan av det som en gång var ett anrikt filmpalats. Numera är där förvaring. Den vackra och påkostade lokal där så många människor har roats, används i dag till vår tids största underhållning - konsumtion.

Är det inte ironiskt? 

Begravning

För två år sedan lyssnade jag på intressanta radioprogram, tränade, läste böcker, stickade och skrev blogg. Numera gör jag ingenting annat än jobbar och känner ändå att jag borde jobba mer. Så här kan det inte fortsätta, så mycket är säkert. Men det är egentligen inte det jag ska skriva om. Jag nämner det bara som en förklaring till min tystnad.

I helgen har vi haft begravning av vår älskade lilla Junie B. Hon har fraktats i obryten fryskedja från Skåne till Stockholm till Höl och ligger nu äntligen på sin plats i jorden. Det var en fin begravning, till tonerna av Amazing Grace på säckpipa. Sonen valde musiken kanske ska tilläggas. Lilla O grät som sig bör och vi alla skänkte en tanke åt vår lilla vän.

Tomt i huset

På bara några veckor har vi blivit två personer mindre här hemma. Först var det Stora Lilla F som flyttade ner till Lund. Hon hade i och för sig inte bott hemma på många månader, men hon bodde i alla fall bara en kvart härifrån. Nu planerar hon inte att komma hem någonting innan jul.

Sen har det tagit slut mellan sonen och hans flickvän sedan tre år tillbaka. Hon som varit som en extra dotter här hemma. Det känns tomt och lite underligt. På samma sätt som jag saknade mina tidigare svärföräldrar som var som familj under så många år, saknar jag nu min lilla före detta svärdotter.

Men så är det här i livet. Människor kommer och går. Vissa dyker upp i ens liv igen när man så minst anar det, andra träffar man inte mer. De betyder inte mindre för det.

Tjuvlyssnat

Natten till i dag tillbringade vi i vår lilla stuga på landet. Därifrån åker vi gemensam bil in till staden tidigt på morgonen och jag tar tunnelbanan från Slussen till Hornstull, medan min man skjutsar Lilla O till skolan. 

På tunnelbanan överhörde jag ett samtal mellan två gymnasieelever, uppenbarligen i tredje ring. Tjejen berättar för killen att hon sedan första dagen i skolan har räknat ner antal dagar kvar till skolavslutningen. Och till sin egen födelsedag ska tilläggas.

Vad tror hon händer sen? Vad exakt i livet blir bättre när man slutar gymnasiet? Den frågan kan naturligtvis inte jag svara på. Hon kanske har särskilda skäl till att inte trivas på gymnasiet. Men jag tror att det är vanligt att man under hela tonåren går och ser fram emot något. Mot att nian slutar, mot att sommarlovet börjar eller mot studenten. 

Sen helt plötsligt är man mitt i allting. Då finns det inte längre en början och ett slut. Allt bara rullar på.

Full fart

Det är lite körigt just nu. Vi flänger fram och tillbaka mellan jobb, aktiviteter, lägenheten och sommarhuset. Hur avkopplande det än är att befinna sig i vårt underbara hus på landet, är det ytterligare ett moment i livet att pressa in.

I helgen hade vi kompisar på besök för en sedvanlig kräftskiva. Det är därför svenskar har sommarhus, enligt en av min mindre konventionella vänner. För att kunna ha kräftskiva. Därmed kan vi nu konstatera att det går riktigt bra att vara tio personer därute. Åtminstone över en helg.

Söndagen var fantastisk med båttur, fika i det fria och trädgårdsarbete. Min kropp är fortfarande alldeles mör efter mitt arbete i trädgården. Av våra vänner fick vi en stor hortensia att plantera i trädgården. Vi fick även hjälp med planteringen och det ser ut som den har stått där alltid.