Mrs T

Den här bloggen hade jag tänkt ägna åt New York Botanical Garden. Istället tänker jag berätta om min granne Mrs T. Det är hon som tar med mig till alla vackra platser. 

Denna sjuttioåriga dam är pensionerad psykolog, men arbetar fortfarande ett par dagar i veckan. Hon är medlem i varenda kulturinstutition som finns i New York City med omnejd, New York Botanical Garden, Wave Hill, The Metropolitan Museum, The Metropolitan Opera mm mm.

Hon sitter i styrelsen för League of Women Voters of Westchester, en mycket gammal förening från den tiden då kvinnor precis hade fått rösträtt. Denna förening arbetar med att främja demokratiska processer, informera ungdomar och sätter sig in i särskilda sakfrågor.

Vid Thanksgiving och Jul brukar de bjuda in utländska studenter till sitt hem, för att de ska få ta del av de amerikanska traditionerna och inte behöva tillbringa helgen ensamma.

Varje kväll lyssnar hon och hennes man på nyheter på franska för att bibehålla sin franska. Frankrike är nämligen ett land de älskar. De älskar överhuvudtaget att resa och har besökt alla typer av länder och kulturer. Nu senast var de två veckor på Island. På 60-talet reste de till Scandinavien, där de köpte alla sina möbler. Dessa scandinaviska möbelklassiker pryder fortfarande deras hem, vilket står i stark kontrast till det mörka, tunga möblemanget i andra amerikanska hem.

Hon har haft flertalet konversationspartners, ibland i utbyte (franska), ibland bara som ett stöd (japanska).

När borgmästarens (som är en vän till familjen) dotter i grannstaden råkade ut för en allvarlig cykelolycka, turades vännerna om att laga mat till den drabbade familjen. De ville att familjen skulle få bra, hemlagad mat i sin svåra stund.

Det här är bara ett litet axplock ur denna intressanta kvinnas liv. Vi säger att amerikaner är ytliga, men hur djup framstår jag i relation till detta? När bidrog jag till att förbättra livet för någon annan än mig själv och min familj senast?