Irvington

Dagarna blir aldrig tråkiga här. Inför mitt liv som hemmafru såg jag framför mig hur jag skulle leva som i en amerikansk film. I filmer jobbar de aldrig utan har alltid tid med så mycket annat. Precis så är det faktiskt. Det kanske inte skulle bli en speciellt spännande eller rolig film, men med rätt skådespelare och regissör kanske en OK feel-good film.

I går var jag och Olivia i vår grannstad Irvington för att köpa balettkläder. Olivia ska, trots att hon för tre månader sedan inför vårens dansavslutning deklarerade att hon aldrig ska gå på dans mer, börja på balett. I Irvington gjorde vi fyra stopp: balettshopen, skobutiken, vinbutiken samt ett café. 

I balettshopen fick vi höra hur ägarinnans dotter helt plötsligt inte längre vill gå till skolan. Hon har precis börjat ettan och gråter på morgnarna för att slippa gå. Enligt läraren är det inget särskilt som har hänt utan hennes reaktion beror på den stora omställningen mellan kindergarten och ettan. Samtidigt som vi fick höra detta, sålde hon på oss alldeles för små tights och skor som jag måste åka tillbaka och byta idag.

Skoaffärens ägarinna visade sig ha bott i våra kvarter här i Dobbs Ferry och visste precis vilket hus vi bodde i. De hade även bott i Zürich i några år och hon berättade hur omöjligt det är att lära sig tyska i Schweiz med alla deras olika dialekter. Jag tror faktiskt att hon har en poäng där. Därifrån fick vi med oss ett par underbart fina rosa höstskor till Olivia, precis i lagom storlek.

Enligt rykten ägs vinbutiken i Irvington av en man från Göteborg. Butiken fick varor samtidigt som vi tog vår titt och var därför överfull av kartonger. Jag och Olivia såg oss omkring i butiken samtidigt som mannen i butiken plockade med sina varor. Eftersom han inte sa ett ord till oss under hela tiden vi var i butiken (det var lite väl rörigt med alla kartonger så vi köpte aldrig något), tror jag faktiskt att han var svensk.

Vi avslutade vårt besök i Irvington med en cappuccino på ett av stadens caféer. När vi lämnade stället frågade den unga mannen bakom disken om jag var nöjd med kaffet. Han berättade att han utgick ifrån att vi var från Europa och européer brukar vilja ha mer skummad mjölk än amerikaner och skummet ska ligga ovanpå espresson. Han hade försökt göra min cappuccino efter denna europeiska standard. Jag intygade att kaffet hade varit mycket gott och det blev han glad för.

Efter denna lilla utflykt åkte vi till Dobbs Ferry High School för att köra Filippa till matchen, som visade sig vara inställd.