Monday, February 16, 2009

Mot Pico Mountain

Eftersom vi inte kunde checka in i vår lägenhet i Pico Mountain, Vermont, förrän klockan 4.30 på måndageftermiddagen hade vi inte bråttom att komma iväg. Resan tar dessutom bara cirka fem timmar. Ändå var vårt mål att komma iväg klockan nio på morgonen, vilket vi också gjorde.

När vi åkt en stund på Saw Mill River Parkway norrut, frågade Magnus om jag tyckte att han kunde ställa in farthållaren på 70 miles i timmen, trots att det är en hastighetsbegränsing på 55. "Jag skulle inte göra det, med tanke på alla poliser på vägarna, men du gör som du vill" svarade jag.  

Som den gode maken han är lyssnade han självklart på mig och tackade mig senare hjärtligt när vi passerade den ena stoppade bilen efter den andra. Så var det självklart inte. 

En halvtimme senare åkte vi rakt in i polisens radarkontroll, klockade till 73 miles i timmen. Nu är det upp till Magnus om han vill "plead guilty or not guilty". Om han erkänner sig icke skyldig får han dra det hela till domstol där de sannolikt drar ner straffet, eftersom han inte är straffad sedan tidigare. Frågan är om han orkar dra det hela i domstol?

Vi kom i alla fall fram till slut och hann med en simtur i hotellets pool innan det var dags att checka in. Nu är vi på plats i en stor lägenhet med tre sovrum och två badrum. Betydligt större än vi bokade, vilket vi är mycket tacksamma för. Dessutom har vi wi-fi i lägenheten så att jag kan hålla min blog uppdaterad under tiden.

1 comment:

Jonas Jonasson said...

Skönt att veta i dessa kristider att män alltjämt är män.