Äntligen har våren kommit till Dobbs Ferry. Efter en lång, kall och snöig vinter börjar vi äntligen skönja ljuset i tunneln. I morse tog jag med mig kameran på en promenad för att fota våren. Det är sånt som händer med en, när man har tid över. Man blir sinnlig, spirituell och pretantiös.
Så där gick jag med min kamera i vårsolen och fotade allt jag tyckte var vackert. Sedan gick jag hem och gjorde en superpretto film av alltihopa. En ny upplevelse för mig som har suttit instängd på ett kontor de senaste 20 vårarna, såvida inte en bebis precis har pluppat ut.
Tyvärr har kvaliteten på bilderna försämrats i samband med omvandlingen till Quick time. Därför får ni en vanlig bild också, bara för att visa att kvaliteten inte är så dålig.
2 comments:
Det var den bästa film jag sett! Fantastisk! Blev verkligen bra till slut, skam den som ger sig! Tack för en trevlig lunch också. Kram
Stort tack själv, gulle dig. När jag bytte ut fågelsången mot Vivaldi blev det lättare.
Post a Comment