Under de senaste fyra åren har jag jobbat väldigt intensivt. I stort sett varje dag under dessa år har jag varit uppkopplad såväl elektroniskt som mentalt. När man befinner sig mitt i den typen av tillstånd känns det helt normalt och kan dessutom i bästa fall ge mycket energi. Lagom till midsommar stängde jag av datorn och sedan dess har jag varvat ner så många varv att jag nästan går på tomgång.
Nu tycker jag att det är dags att dra igång maskineriet igen, men det går lite trögt. Tillståndet tomgång saknar växel, det säger sig självt. En dag utan specifikt uppdrag kan sluta i en dag då inget händer, inte ens det som borde hända. Då är det fantastiskt att ha en vän i närheten som behöver hjälp. Hela dagen får en annan innebörd om man vet att man behövs lite senare på eftermiddagen.
Och i dag har jag återupptagit löpningen efter en veckas vila. Det ger också energi. Nu är det bara hoppas på att foten inte har tagit för mycket stryk så att jag inte behöver ta så här långa pauser framöver.
No comments:
Post a Comment