Saturday, September 3, 2011

Äpplen

Under en stor del av min uppväxt bodde jag i ett uppvuxet villasamhälle där stora trädgårdar och fruktträd var mer regel än undantag. Varje höst pallade vi äpplen och plommon i stora lass, ibland mer som sport än för att vi ville äta frukten. En gång gick vi så långt att vi till och med pallade potatis, vilket så här i efterhand kan betraktas som rätt dumt. Speciellt eftersom vi aldrig orkade göra något vettigt av den.

Att palla frukt betraktades som ett tjuvstreck även om inte speciellt allvarligt sådant. I vissa ögon dock allvarligare än andras och som barn lärde man sig vilka man skulle akta sig lite extra för. Vår granne mittemot blev så upprörd att han plockade ihop två stora säckar med fallfrukt och lämnade över till mamma för att vi skulle hålla oss ifrån hans värdefulla frukt. Men vem är intresserad av fallfrukt när det finns stora, glänsande frukter på grenarna att plocka?

Min undran är om detta fenomen fortfarande finns? I dag tycks problemet vara det omvända - att bli av med all sin frukt. Min bild är att få människor numera tar sig tid till syltning och saftning vilket medför att gräsmattan bågnar över av ruttnande fallfrukt. Eftersom det var länge sedan jag bodde i ett område med stora fruktträdgårdar vet jag egentligen ingenting om hur det fungerar idag. Är det fortfarande en sport att palla äpplen eller står grindarna ständigt öppna för alla som vill ha?

2 comments:

Anonymous said...

Där vi bor är det fullt med dignande fruktträd. Ofta ställer villaägarna ut korgar med frukt och en liten lapp där det står "varsågoda". I vissa fall har de till och med hängt ut plastpåsar med en uppmaning "gå in och plocka, akta bara grenarna så att de inte bryts".
Kram
Å

Kina Paulsson said...

Det var det jag misstänkte. Ingen sport att palla frukt längre alltså.
Kram