Hotel Nobis igen

Lösningen på mitt liv är planering, planering och planering. Det som inte står i kalendern finns inte och kommunikation bör ske via mail eller sms så att beslut är väl dokumenterade. För mig är till och med nyckeln till en kul kväll på stan planering. Aldrig skulle jag våga bege mig ut en fredagskväll utan en exakt agenda. Charmen är då desto större med de som vågar.

Några av våra svenska vänner i USA har varit hemma på besök och bjöd in på after work på Hotel Nobis. Detta event ska inte förväxlas med den betydligt mer välplanerade tilldragelsen på samma hotell två veckor tidigare, då några andra av våra svenska vänner bjöd in till mingel. Den här gången var det mer av karaktären - vi ses på Hotel Nobis kl 17 på fredag.

Väl framme vid hotellet blev våra svenskamerikanska vänner informerade om att bord det får man bara om man har bokat. "Men å andra sidan är ett av borden inte bokade förrän klockan 19, så ni kan ta det så länge". Självklart fanns det andra bord till dem när de väl anlände och vi kunde lugnt sitta kvar en stund till.

När klockan närmade sig åtta på kvällen kom våra oplanerade värdar på att det vore gott med mat. Några som hade lust att hänga med att äta? Det ville de flesta av oss vilket medförde att bord skulle fixas för tio personer. I min planerande hjärna flög snabbt tanken förbi hur man i hela världen skulle kunna fixa ett bord för tio personer på en respektabel restaurang klockan åtta en fredagskväll.

Tio minuter senare var bord bokat på Sturehof. Inte bara ett bord faktiskt, utan ett chambre separé. Ett stort sällskap hade precis bokat av och lämnat ett stort hål i restaurangens bokningslista.

Är det så här det är att vara oplanerad? Det löser sig ändå. Vågar jag dra lärdom av denna spontana kväll och sluta planera så mycket? Tyvärr tror jag att det är kört. Vi som planerar vi behöver planeringen för att få livet att klaffa. Endast de av naturen oplanerande får ihop det ändå.