Via Facebook hamnar jag på npr.org där de visar en film med en liten pojke i Aleppo som precis har räddats ur ett bombat hus. Pojken är full av damm och blod men sitter alldeles tyst och stilla. Hans blick söker sig runt och man kan endast gissa vad som rör sig bakom hans neutrala uttryck. I bakgrunden hörs män ropa åt varandra medan räddningsarbetet fortsätter.
Berörd, tagen och vanmäktig stänger jag ner sidan och hamnar i stället på en sida med 6 enkla knep som kommer att få ordning på min garderob. Min frustration över krigets fasor och hopplöshet dämpas ögonblickligen vid åsynen av den perfekt organiserade garderoben. Som karameller i en godisaffär staplas cashmeretröjorna i vackra högar och skapar en perfekt harmoni.
Vilken makalös tur jag har i livet som kan välja var jag ska titta och inte behöver konfronteras med det fasansfulla om jag inte vill. Skrämmande är det också, hur lätt det är att välja att titta bort och glömma.
No comments:
Post a Comment