Rökrum

Strax efter klockan 23 anländer vi till vårt hotell i London, min kollega och jag. Vi checkar in och skiljs åt på plan 1. På vägen från Heathrow har vi pratat om hur oväsentligt det är med ett lyxigt hotellrum när man är på tjänsteresa. Man ska ju ändå bara sova där.

När jag öppnar dörren till mitt rum väller unken röklukt mot mig och jag stannar chockartat upp. Rummet är extremt litet och gardinerna för fönstret är troligen endast för syns skull då det antagligen inte alls finns något fönster där bakom. På ett litet runt bord i det lilla rummet står en askkopp. En tom askkopp förvisso, men ändå en askkopp.

I fem sekunder står jag handfallen mitt i rummet med min rullväska i handen. Därefter vänder jag på klacken och drar ner mitt bagage till receptionen igen. Där blir jag mycket väl bemött och efter en stunds letande hittar det ett annat rum till mig. Det innebär förvisso en uppgradering, men det är något hotellet gärna bjuder på för att göra sin gäst nöjd.

Det känns skönt att äntligen vara vuxen nog att ta tag i saker som inte känns rätt, istället för att gnälla efteråt.