Tillställningen äger rum på The Pierre, ett hotell på 5:e avenyn intill Central Park och lokalen är fylld av smokingklädda herrar och uppsnofsade damer. Mycket traditionellt kan man snällt sammanfatta det hela.
Vi har plats vid bankens bord och jag är trevligt placerad mellan min egen man och Mr Big:s bror, även Global Head Corporate Banking & Lending i banken vi har blivit inbjudna av. Som vanligt tycker jag att det är alldeles för mycket störande tal och för lite tid till samtal med bordsgrannar. Till desserten bjuds vi på luciatåg som tyvärr förstörs av att jag inte uppskattar solisten, men alla kan inte gilla allt. Lite julstämning får vi i alla fall och Niclas Dellham framför O Helga Natt föredömligt. Kvällens reflektion är hanteringen av vinet till middagen. Om ett femstjärnigt hotell i Sverige hade bjudit på trerätters middag hade garanterat även lämpliga viner valts ut till respektive rätt. Här går servitören omkring med en flaska vitt och en flaska rött och frågar oss innan maten vad vi önskar. Eftersom jag inte vet vad som ska serveras, sneglar jag på min man vad han har valt och väljer samma. Det visar sig att vi därmed förväntas dricka rödvin till små lax- och tonfiskrosor, vilket inte känns riktigt rätt.
Min tolkning av detta är att det fria valet är viktigare i USA än att det blir bra. Vi löste det hela genom att kalla till oss servitören för att även få ta del av det vita vinet. Kvällen räddad och allting gott.
No comments:
Post a Comment