Polar Prize

Olika jobb ger olika fördelar. En av fördelarna med mitt jobb är att jag blir inbjuden till Polarprisgalan. Vissa hos oss blir även bjudna till banketten på kvällen, det blir inte jag. Men en stunds strålande underhållning i Konserthuset är inte fy skam det heller.

Det hela börjar med en promenad på den röda mattan utanför Konserthuset. Hela vägen utefter mattan står fotografer och nyfikna förbipasserande. De nyfikna blickarna och kamerablixtarna riktas dock aldrig mot mig. Det räcker inte att bara gå på en röd matta, man bör vara känd också. Eller mycket extravagant. Jag är ingetdera.

Vi som sitter på de lite sämre platserna på balkong, är redan från början förpassade till övre regionerna. Men även där bjuds det på bubbel. Parkettgästerna bjuds kanske på tilltugg också, det vet jag inget om. Min plats var i alla fall helt OK, jag såg såväl artister, huvudpersoner som kungligheter bra. 

Jag tror att First Aid Kit var bäst. Igen. Men Timbaktu och Loreen var inte dåliga de heller. För att inte tala om den cellospelande septetten. Roligast är att se reaktionerna från pristagarna. First Aid Kit fick stående ovation från Paul Simon. Det är nästan i samma klass som Patti Smiths tårar.