Fågelungar

I huset vi har lånat i Bjärred bor även två katter. Min man och lilla dotter är överväldigade av detta tillfälle till att låtsas vara kattägare. Även jag har tyckt att det har varit lite småmysigt, även om det där med katthår är högst irriterande. Nu har dock den ena katten visat sin rätta natur och ordet småmysigt är inte riktigt det jag skulle använda längre.

Det börjar häromdagen när vi har bröder, systrar och kusiner på besök. Vi sitter på vår lånade uteplats och samtalar i godan ro, då en av katterna kommer gående med nöjd blick. I munnen har han en pipande liten fågelunge. Min svåger som är djurvännen i familjen lyckas rädda den lilla fågeln och tar med sig den hem. Efter instruktioner på internet matar de fågeln efter alla konstens regler.

Så idag händer det igen. Den här gången har vi ingen svåger i närheten som kan rädda situationen. Lilla O och jag jagar den blodtörstiga katten som vägrar släppa sitt nya byte. Till slut blir jag hysterisk och jagar istället ut sonen som får ta över jakten. Maken har låst in sig i godan ro i badrummet och dyker inte upp förrän även denna skatt är räddad från kattens gap.

Nu blir det två små fåglar i det artificiella boet hemma hos svågerns familj. Tur att vi åker hem i morgon och lämnar såväl katter som fåglar åt sina öden.