Kalas

Ingenting är nog viktigare för ett barn än att ha kalas. Lilla O brukar påbörja planeringsarbetet ungefär tio månader innan det är dags. Dessvärre har hon drabbats av något tjurskalliga föräldrar så det är inte alltid hon får som hon vill. 

Den här gången lyckades vi kompromissa oss fram till en lösning i bostadsföreningens lokal. Hela klassen skulle bjudas och då finns inte alternativet att ha det hemma. Många av barnen har haft det på fritids, men Lilla O ville inte göra precis som alla andra. 

Temat på kalaset var "Sagans värld" vilket bottnade i att Lilla O för egen del ville hitta en anledning till att ha sin glansiga festklänning och korkskruvar i håret. För att göra lokalen lite festligare fyllde vi den med mjukdjur och sagoböcker. Lite mer hade behövts för att få riktig sagostämning i den konferensliknande lokalen, men det fick duga.

På kalaset ordnade vi frågesport i lag och jag förvånades över så liten laganda dessa 8-9-åringar har. Delar man upp 15 vuxna i tre lag har man genast tre sammansvetsade grupper som gör allt för att slå varandra. Barnens lag var mer som fem solitärer vilka helst inte pratade med någon annan i laget än den som förde protokoll. Det är nästan så att vi måste ordna identiska tävlingar nästa år för att se om det är en åldersfråga. 

Fyra timmars förberedelser, två timmars kalas och en timmas städning resulterade i att jag totalt säckade i hop till kvällen. Tur att de andra barnen är så stora att de inte önskar min hjälp att ordna fest så att det dröjer ett år till nästa kalas.