För en månad sedan fick vi hem filmen The Fighter genom den filmprenumerationstjänst vi använder oss av. Ofta kan vi konsumera ett par filmer i veckan, men den här gången har det inte blivit av. Delvis för att det inte har varit läge och delvis för att maken hade fått för sig att det var en tråkig film.
Innan vi har sett filmen kommer inte nästa film på tur att skickas till oss och eftersom nästa film på filmlistan är Chiwawa from Beverly Hills har minstingen i familjen varit i upplösningstillstånd. "Kommer inte Chiwaworna snart?" har vi hört till leda de senaste veckorna.
I fredags var det äntligen läge och trots makens suckar över vilken tråkig film jag valt bänkade vi oss i soffan. Självklart var filmen inte det minsta tråkig, utan tvärtom en riktigt bra film. Det förstod jag i och för sig hela tiden, även om jag aldrig orkade mig på att försöka övertyga min andra hälft om motsatsen. Ibland är det bättre att låta filmer tala för sig själva.
Till helgen borde det äntligen vara dags för Lilla O att krypa upp i soffan med den film hon så länge längtat efter.
No comments:
Post a Comment