Vanligtvis klarar sig Lilla O alldeles utmärkt på egen hand med sina läxor. I regel är läxorna väl definierade och avgränsade. Då är allt frid och fröjd.
Nu när terminen närmar sig sitt slut tar lärarna ut svängarna mer och strukturerna blir lösare vad gäller läxorna. Då är det allt annat än frid och fröjd här hemma.
I kväll har vi gått från poesi till labbrapporter och känslorna har farit omkring med samma intensitet som våra siameskatter jagar varandra när det närmar sig läggdags.
Efter att med emfas poängterat att jag faktiskt har levt i 50 år och har ganska bra koll på problemlösning, lyckades jag få dottern att lyssna lite grann. Mest för att hon inte vågade annat tror jag. Men kanske att hon somnar något mer lugnad än tillståndet var när hon kom hem från skolan.
No comments:
Post a Comment