Barn tjuvringer inte längre. Enligt min 18-årige son var det inte något som de gjorde när de var små heller. I alla fall inte till främmande personer, möjligtvis till någon man känner. Hur kunde vi tycka att något var så kul som barn av i dag inte ser det minsta nöje i? Var det Hassan som tog död på tjuvringandet?
Kan höjden av brist på fåfänga vara att jogga med cykelhjälm? Jag noterade visserligen den lilla lampan på toppen av hjälmen men jag kan inte säga att den lilla detaljen på något sätt rättfärdigar den totala bristen på omdöme. Någon uns av självaktning bör finnas när man rör sig i storstadsområden.
Vi svenska älskar vår snö och kyla, hur mycket vi än försöker pådyvla vår omgivning motsatsen. En sak som vi lätt glömmer dock - hur vansinnigt skitigt det blir i hallen så fort snön kommer. Två gånger har jag hunnit med att dammsuga och torka hallen i dag. Vi sa det förra vintern och nu säger jag det igen. Vi måste köpa större dörrmatta.
No comments:
Post a Comment