Som en vuxen Pippi Långstrump anländer jag till MoMa, iförd cocktailklänning och knallröda Doc Martens. Inget i hela världen kan få mig att röra mig utomhus i höga klackar och jag gillar mina kängor. Jag börjar tro att jag har goda förutsättningar att bli en färgsprakande kulturtant när tiden är mogen. Gästerna delas upp i grupper om cirka tio personer i varje och tilldelas varsin guide. Vi som redan har varit på utställningen med Picassos skulpturer, får se samma utställning med helt nya, mer initierade, ögon. Som vanligt tänker jag att man alltid ska ha guide när man går på konstutställningar.
Efter rundturen som ger mersmak, samlas vi i MoMas intima festvåning där vi bjuds på fantastisk mat och ännu mer fantastiska viner. Tur för mig att mat och vin serveras i behagliga portioner då klänningen stramar som en korsett. Ingen risk att man åt för mycket på 1700-talet även om man hade kunnat, tänker jag.
Kvällen avslutar vi med en promenad förbi Saks fifth Avenue och Rockefeller Center för att beskåda julprakten, något vi är långt ifrån ensamma om. På amerikanskt vis är vi hemma i god tid och utan alltför mycket alkohol i kroppen, trots att olika viner serverades till varje måltid. 
No comments:
Post a Comment