Sedan hände det sig att jag åkte till Köpenhamn just den helgen, men eftersom planet landade klockan tre på söndagen kunde jag fortfarande gå på konsterten.
Sagt och gjort, efter att ha suttit på ett flygplan i nio timmar, flyguss i 50 minuter och pendeltåg i 40 minuter begav jag mig direkt till en synagoga i Rye för att lyssna på en kvartett från S:t Petersburg spela Schubert och ett par ryska tonsättare som jag inte vågar skriva ut namnen på utan att titta i programmet (risken för felstavning är 100 procent) och det orkar jag inte hämta. Eftersom Magnus inte var hemma, följde istället min svärmor med på konsterten. Våra kära kulturella grannar körde oss alla, vilket jag var mycket glad för.
Trots det sämsta av förutsättningar uppskattade jag verkligen konsterten. Det var intimt, avskalat och uppfriskande. Det trodde jag aldrig när jag satt på tåget hem och bara ville krypa upp i soffan hemma.
No comments:
Post a Comment